SK2000E
OBS! Längre ner på sidan finns en del exempel på lyckade byggen!
Eldrivet skolflyg? Inte alldeles lätt att förverkliga. För vid skolflyg är det en faktor som bestämmer mycket har jag erfarenhet av - flygpassens längd.
Träningstiden
Vare sig man flyger med en kamrat i dubbelkommando, eller det handlar om skolflygning i klubbregi, så räcker det inte med 5-10 minuters flygtid per gång, tycker jag.
Man behöver 20-minuterspass eller ännu hellre 30-minuters för att få en AHA-upplevelse, få grepp om hur flygandet fungerar! Hur går det, då? Klarar en elev 30 minuter redan första flygningen? Jodå, med pedagogiskt upplagda lektioner, vänligt tilltal och pauser för eleven då och då, medan läraren flyger runt lite avslappnat och visar något moment, så går det alldeles utmärkt. Det är också väldigt vanligt att de elever som jag frågat efter första passet "nå, tyckte du det var jobbigt att flyga en halvtimme?" svarar "en halvtimme? Har jag verkligen flugit så länge..."
Detta är mina erfarenheter efter 28 års skolflygande.
Med ett glödstiftmotorförsett plan är flygtiden inget problem. Det är lätt att förse planet med en tank som ger rätt flygtid. Men en halvtimmes flygning med en stor nybörjarmodell förutsätter en viss planering när det gäller plan och drivpaket.
Storleken
Planets storlek har också betydelse. Det är lätt att lära sig flyga med en parkflyer eller slowflyer, men det ger inte kunskap om hur man flyger större plan. Startar man däremot med ett ”fullstort” plan så kan man flyga allting efter detta.
Med ett fullstort plan menar jag en traditionell nybörjarmodell med 140-150 cm spännvidd.
Slowflyern eller parkflyern har också en nackdel som man upptäcker efter hand - det är inte så många dagar som erbjuder tillräckligt svag vind för flygning
Bra utrustning för varaktigt skolflyg
Utifrån dessa fakta moderniserade jag vintern 2005 min tidigare konstruktion SK2000. Jag tyckte det var oerhört spännande att försöka kombinera en fullstor trainer med eldrift i 20 minuter till en halvtimme.
Design
Kroppen byggdes upp av 4x4 mm balsalister, 2 mm balsaflak och 0,4 mm plywoodflak.
Stjärtplanen byggdes av 20x4 mm och 4x4 mm balsalister.
Vingen fick 2 mm spryglar, mittäckning och webbar av 0,4 mm plywood och jag hittade mycket lätta flak, lister och fram-och bakkantlister hos Modellproduktion i Märsta (08-591 195 50, hemsida http://www.modellproduktion.se och e-post modellproduktion@telia.com).
Slutresultatet blev att planet flygfärdigt vägde nästan exakt 1 kg. Kroppen med drivpaketet vägde 750 gram och vingen med två miniservon 250 gram.
Detta gav mycket bra flygprestanda men ändå bra hållfasthet.
Drivpaketet med motor, fartreglage och LiPo-ack köptes då in hos MFT i Stockholm och bestod då av:
Dessa grejor går inte att få tag på nu år 2010. Marknaden för elflygprylar skiftar snart nog varje månad och jag hänvisar till firman RC-Flight (länk finns på förstasidan på min web om du går tillbaka dit.
Erfarenheter
Spryglar mm
Tyngdpunkten
Värre är det om tyngdpunkten hamnar för långt bak. Då får du egentligen ett besvärligt plan att flyga. Det blir instabilt, överreagerar på dina roderutslag, viker sig lätt och kan till och med gå i spinn om du envisas med att dra höjdroder trots att du inte har tillräcklig motoreffekt. Det har emellertid visat sig att SK2000E inte är så känsligt när det gäller tyngdpunkten, men rätt är förstås bäst!
Beklädnad
Eftersom vikten är betydelsefull så rekommenderar jag att du köper en lätt plastfilm, t ex Solarfilm.
Radiostyrningen
Flygning
Flygfoto med SK2000E
Jag köpte nu på rea en HP-kamera med 4 MB upplösning och diverse finesser. 995 kr! Det finns lättare kameror (t ex olika Minolta Dimage kameror, men de var mer än dubbelt så dyra. Jag har hunnit med fyra provfotograferingar och bilden här intill är en av de, som jag fick. Modellen är inte så stabil som Lajban, men tillräckligt. Man kan ju dessutom ta flera bilder än förr eftersom de är digitala och misslyckade kan raderas. Vädret är rassligt i år - hoppas på bättring så man kan ut och plåta.
Du behöver en 3- eller 4 cells/2,5A LiPo ack, en motor som kan belastas med ca 350-500 watt och ett fartreglage som tål 40-60 Ampere.
I originalplanet SK2000 har jag försökt samla de erfarenheter jag har av nybörjarmodeller av traditionellt slag. SK2000E har i stort sett samma utförande, men är hårdbantat på många sätt. Vingen har i princip Lajbans profil och har därigenom blivit mycket enkel att bygga. Lämpligen bygger man den med ett miniservo i var vinghalva i den sk B-vingen.
SK2000-profilen används till flera modeller numera, så vingsatser med spryglar och vingframkanter kan köpas från Svensk Modellproduktion i Märsta (08-591 195 50). Du måste tala om att du ska ha 2 mm spryglar till SK2000E och speciellt lätt material i listerna.
Det är bra om du kommer ner i en flygvikt kring 1000-1100 gram. Maxvikt för bra flygning ligger kring 1400 gram. SK2000E med flottörer på bilden här nedan väger 1300 gram och har mycket bra sjöflygegenskaper.
Konstruktionen med plywood på insidan i framkroppen är mycket stark och gör du den med omsorg får du en hållbar kropp.
Du kan limma med vitlim när det gäller plywwod/balsalimningen av kroppssidorna, men då måste du sätta delarna i press med t ex strykjärn som vikt under natten för att sidorna inte ska slå sig. Kontaktlim är en annan variant.
...kan ligga 2-3 cm framför den på ritningen angivna. Planet blir stabilare, men får lite av ”vindflöjelfunktion” i medvind och sidvind.
SK2000E kan flygas med en vanlig fyrkanalare, men om man har två servon i vingen behövs en Y-kabel.
En radiostyrning av computertyp gör att man kan mixa skevservona i sändaren och även att använda dem som klaff.
SK2000E ska flyga problemfritt om planet är rakt och bra byggt utan några skevheter.
Hur man flyger och skolflyger skulle det ta alldeles för mycket plats att berätta om här - om du vill kan du skaffa min CD ”Flyg Radiostyrt!” via min startsida.
Ack om jag haft detta plan när jag kommersiellt plåtade byggplatser åt Skanska på 80-talet... Då plåtade jag med Lajban, OS .32 glödstiftmotor, Nikon kamera och 35 mm film som måste framkallas. När jag startade motorn kom omgivningens alla ungar springande! Men nu är det andra förutsättningar som gäller!
Nåväl, i en liten hållare av 1 mm plywood och balsalister på utsidan av kroppen under vingen sitter kameran fast med gummiband, startas före planets lättning och om man bara kommer ihåg att ta en bild var 5:e minut, så behöver man inte bry sig om problemet att kameran kopplar ner vid inaktivitet. Eftersom jag har 48 bilder på minneskortet och kan radera alla struntbilder, så är detta inget problem.
Bilderna tas via ett tryck på avtryckaren ovanpå kameran och via ett microservo. Jag tillverkade ett speciellt servook av ply i form av en excenterskiva.
Snygga byggen, mailade till konstruktören!
Växjö
Snygg färgsättning, designad av Uffe i Småland. Uffe skrev också i september 2011 "Ikväll provflög jag planet, det var helt underbart väder här i Växjö. Hon flög helt perfekt. Tack "
Blågult svenskbygge!
Det är många SK2000E-byggen på gång i landet och jag har fått se fyra av dem i flygande skick i Stockholmsområdet. Så här häftigt har Tore Persson dekorerat och man kan se att han använder TMM-fartreglage. Tores plan har 4-cells LiPo och PJS 3D1500 motor. Snyggt!
Storstadsbygge
Erik Klintfält bor mitt i Stockholm men flyger i Vallentuna. Han byggde den här varianten med metallicliknande klädsel. Det är dock inte äkta metallic, så Erik kan ha antennen inne i kroppen på planet.
Ålandsbygge
Lika snygg är den här modellen, byggd av Janne Gustavsson från Mariehamn på Åland. Janne har AXI 2814/12 motor och 11,1 volts ack. Planet är mycket noggrant byggt och flyger väldigt fint.
Konstnärligt!
Sven Fredriksson i Vaxholm är konstnär till yrket, och det lär väl garantera smak och färgsinne när han bygger sina modeller. Hans SK2000E är också blågul och mycket smakfullt dekorerad.
Klubbkompisen Kalle Viberg
i Vallentuna flyger den här gulgröna raketen med något större motor än vad vi andra har. Kalle är rutinerad flygare och flyger lika mycket inverterat som normalt ibland.
Uppsalaplan
Jan-Erik Östlund flyger i Uppsala och tidvis hos en släkting i Västergötland där han har hela Vänern till sitt förfogande. Den räckte faktiskt till vid starten... Hembyggda frigolitflottörer funkade bra.
Ljusterö
Den här polkagrisvarianten kommer snart att förses med Lill Plums E flottörer, för Martin Rogetzky bor på Ljusterö och har bra sjöflygförhållanden. Martin berättar att han använder JPS 1900 motor, TMM 40, E-tec 11,1V 3400mAH, 10x7 prop. Planet stiger vertikalt och flyger man någorlunda lugnt så blir flygtiden mer än 40 minuter. Planet är lite förstärkt jämfört med ritningarna och väger 1260g allt som allt.
Vill du ha din modell med i raden här ovan? Maila
bo@gardstad.se
Data om SK2000E:
Spännvidd 141 cm
Vingarea ca 29,3 kvdm
Flygvikt ca 1000 - 1100 g
Vingbelastning ca 34-38 g/kvdm
Skulle du vilja bygga? Ritning och byggbeskrivning kan du få på olika sätt:
1. Sätt in 160 kr på postgiro 432946-2 och skriv SK2000E på talongen (gläm inte E:et - det finns en vanlig SK2000 också) så kommer ritningen direkt i din brevlåda. Glöm inte avsändare!
2. Sätt in 160 kr på bankgiro SHB 331-2584 och skriv SK2000E på talongen (gläm inte E:et - det finns en vanlig SK2000 också) så kommer ritningen direkt i din brevlåda. Glöm inte avsändare!
3. Allra snabbast: Lägg 160 kr i ett brev och vira aluminiumfolie runt pengarna. Lägg i en lapp med namn, adress, tel nr, gärna e-postadress också och beställning så kommer ritningen med vändande post. Adressen är Sörgården 114, 186 38 Vallentuna.
Det finns också ritning på Lill-Plums flottörer (på bilderna) för SK2000E för 70 kr. Du kan beställa på samma gång som ritningen - då blir det 230 kr.
Vill du se hur SK2000E flyger? Med ritningen så kommer det en DVD-film med pedagogiskt upplagd videobandad flygning (både vanlig och sjöflyg!) med SK2000E och dessutom med Gripen och El Lajban.