El Lajban - nygammal bekant?
Av Bosse Gårdstad
bo@gardstad.se

Jodå, det finns mycket som kallas nybörjarmodeller i hobbyhandeln idag och de flesta kostar dryga tusenlappen med sändare och allt. Men alla fungerar inte så bra och en del är rent av omöjliga som nybörjarmodeller. Då finns det ett alternativ för dig som verkligen vill lyckas med ditt modellflygande - bygg själv en modell som många har bra erfarenheter av! Och El Lajban är ett svenskt alternativ!

El Lajban förekom först som en artikel i Modellflygnytt nummer 6/2002. På denna sida finns en bild på "Ur-El Lajban". På den tiden måste man bygga extremt lätt, för drivkraften var en vanlig 400-motor med permanentmagneter, den s k Günterpropellern och en 6- eller 7-cells Nickel Cadmium (NiCd) ack. Fartreglage fanns, men de var inte särskilt effektiva.
Man flög kanske 10 minuter om man sparade på elen men även om stigförmågan var klen så var det på inga sätt marginellt att flyga El Lajban på den tiden. Landställ hade vi dock inte - det tyngde för mycket, så man fick ha några reservpropellrar i fickan istället… El Lajban var, som du nog gissat, en förminskad version av förbränningsmotor-Lajban - ett plan som många svenska modellflygare började flyga med och som byggdes flitigt på den tiden. Den stora floden av ARF-modeller hade ännu inte börjat strömma fram över hobbyaffärernas diskar och så gott som alla byggde själv.

Mellan 400 och 600 El Lajban byggdes när man räknar samman Tomtmora Snickeri:s byggsatser och min ritningsförsäljning under dessa tidiga år. Så tydligen var plantypen efterlängtad.

Nyheter
2005 var det dags för en ansiktslyftning. LiPo hade kommit och borstlösa motorer! Det gav utrymme för oerhört bättre prestanda.
· Vingens spännvidd ökades till 110 cm
· Stjärtplanen byggdes i helbalsa
· Två extra kroppslister från vingens bakkant infördes
· Kroppen blev 5 cm bred för att passa LiPo-paketen

Sålunda förbättrad byggdes ytterligare plan - ofta som gruppbyggen i klubbar och i skolor. Det kom in bilder och förslag till förbättringar då och då och de förslagen samlade jag och ritade så småningom in på ritningen. En ny tillverkare - Modellproduktion i Märsta - har också tagit vid när Kjell på Tomtmora Snickeri tyvärr gick ur tiden.

Nu är 2009 års El Lajban här - hoppas många tar sig an den roliga delen av vår hobby som heter att man kan bygga ett helt eget plan som inte ser exakt likadant ut som alla andras ARF-inköp.

Ekonomi?
När du bygger ett plan själv så blir det dyrare än en tusenkronors ARF. Planet kostar ungefär 500 - 600 kr, vare sig du köper en byggsats eller bygger på lösvirke från ritning. Motorutrustning och LiPo-ack och laddare kostar ca 1200 kr och en vanlig RC-anläggning också ca 1200 kr.
Oj då, det slutar ju på ca 3000 kronor! Det var väl en dålig affär?
Nej - det som du inte får veta när du köper den billiga ARF-modellen är en hel del:

· RC-anläggningen från ARF-modellen är nästan aldrig kompatibel med andra RC-anläggningar. Du kan inte använda sändaren till en annan modell och du kan inte köpa till ny mottagaranläggning när du vill fortsätta med en annan typ av plan. Du måste köpa ett nytt paket med modell, RC-anläggning och allt och redan då är du uppe i samma kostnad som om du köpt en "riktig" RC-anläggning och byggt ett eget plan från början.

· Servona i ARF-modellen innehåller oftast ingen servoelektronik utan är femtrådsservon och du kan inte kombinera dem med de servon och mottagare som hör till standardiserade RC-anläggningar.

· Det finns nästan aldrig reservdelar till ARF-modellerna.

· Drivacken till ARF-planen är ofta gamla Nickel metallhydrid (NiMh) celler som är tre gånger så tunga och hälften så starka som Litium Polymer (LiPo) ackar. Man får flygtider på kanske fem minuter medan ett plan av typ El Lajban flyger 20 minuter på en laddning.

· Med styr- och drivutrustning av den typ som kommer att beskrivas i de här byggartiklarna kan du flytta mottagareanläggning, motor, ackar, fartreglage - kort sagt alla viktiga delar - till en eller flera modeller som du kommer att fortsätta med efter nybörjarstadiet.

Inte allt är dåligt
Det måste påpekas här att inte alla ARF-modeller är dåliga! Det finns t ex segelmodellsliknande plan, konstruerade och byggda hos välkända modellflygproducenter, som kan användas som nybörjarmodeller. Men det finns också tyvärr rena skräckexempel som påstås vara nybörjarmodeller. Sverker på TV-programmet Plus skulle nog kunna göra ett bra program om detta…

Klubb!
Problem med den första starten kan du helt undvika om du söker dig till en modellflygklubb och låter någon där, som anses att vara bra flygare, provflyga ditt plan och trimma det så att det flyger rakt framåt när du släpper styrspaken. För resten kan det vara en bra ide att söka dig till en klubb redan när du börjar bygga! Det kan vara många andra saker som du behöver få tips och råd om. Du ska ju göra en liten elektrisk installation och det finns möjlighet att du kopplar fel, förstås.

På köksbordet
El Lajban kan du bygga med rätt enkel verktygsutrustning hemma i köket eller garaget. Du behöver en tretexsskiva att nåla upp delarna på, linjal, knappnålar (helst med plasthuvuden), sax, hobbykniv, ett sågblad, en liten skruvmejsel, sandpapper. När du ska bocka till landstället behöver du avbitartång och plattång, men du behöver inte löda stället. Det kan man linda med björntråd och säkra med lim.
Du kan använda vanligt vitlim och sätta samman delarna med knappnålar medan limmet torkar. Så kallat hobbylim (t ex Casco hobbylim) torkar fortare, men blir mycket dyrare.

Då bygger vi då!
Vare sig du bygger efter ritning (ett utmärkt sätt att umgås i modellflygklubben är att bygga i grupp!) eller har köpt en byggsats så börja med stjärtplanen. De har små längsgående lister på kortändarna för att styva upp konstruktionen och det är bra övning att limma fast dessa och slipa kanterna runda med sandpapper. På ritningen finns också steg för steg bygganvisningar, så vi ska inte tynga den här artikeln med dessa. Bara några små tips:

· Kolla ofta att det du bygger blir rakt. Låt alltid limmet torka fullständigt innan du tar loss delarna från byggbrädan eller tar bort knappnålar. Skevhet i modellen fördärvar flygegenskaperna.

· Klädsel av plastfilmstyp finns i hobbyaffären. Det går åt ca 150 cm av den vanliga 70 cm bredden. De första El Lajban från 2002 måste man klä med den allra lättaste typen för att spara vikt, men nu kan du välja vad du vill. Dock inte textilbaserad.

· Vingen ska fästas vid kroppen med tre gummiband i storlek 90x6 mm. Vingen ska sitta lagom hårt så att den håller för hårda svängar, men släpper av vingen om man kör i marken. Har du mindre gummiband får du ta flera.

· En del detaljer finns inte på ritningen. T ex finns det en finurlig lösning på hur man lätt justerar längden på stötstängerna av pianotråd. Den finns dock på bild till denna artikel.

· När du ska klä modellen behöver du ett strykjärn och akta dig för att ta familjens, för det blir färgfläckar på det! Det brukar finnas något gammalt att använda. I hobbyaffären finns det specialjärn som du ser på en bild.

· En modell blir aldrig personlig om du inte har dekaler på vingen och kanske på fenan. Gå till dekorationsfirmor, firmor för kontorsmaterial eller leksaksaffärer. De förra har självhäftande plast som du kan klippa bokstäver ur och de senare brukar också ha en del dekaler av olika slag. Hobbyaffärerna har material ibland.

· Kan du få tag på fluorescerande tejp har du mycket stor nytta av att sätta det på vingen. Då ser du planet väl när det ligger i sväng. Du ska sätta det på ovansidan - underifrån är alla modeller svarta på grund av att den ytan är ju i skuggan.

· Mottagareantennen drar du längs kroppslisterna och överskjutande del får hänga fritt i vinden när du flyger. Knyckla INTE samman den för att få plats med den inne i kroppen! Räckvidden försämras.

Koppleri
Det är inte alldeles självklart hur man kopplar servona till mottagaren när inte en ARF-tillverkare gjort det. Men å andra sidan har du ju skaffat dig kunskaper genom att göra det själv.

Så här kopplas servona till mottagaren i de allra flesta fabrikat på en modell utan skevroder:
Kanal 1 sidorodret
Kanal 2 höjdrodret
Kanal 3 trotteln
Första gången du kopplar in batteriet så kolla ordentligt att trottelspaken är längst bak mot dig och att propellern inte ställer till skada om motorn skulle rusa igång. Det finns visserligen säkerhetsfunktioner i fartreglaget som ska förhindra detta, men man vet aldrig!

Om du kopplar in anläggningen och ansluter batteriet och inget alls händer så kan du ha vänt servokontakterna fel. Men det händer inget med en vanlig RC-anläggning, det är konstruerat så med polariteten på servona. Vänd servokontakterna och försök igen. Titta efter små + och - tecken på mottagaren.

Likaledes kan det hända att allt fungerar, men propellern går åt fel håll! Då ska du skifta två av de tre kontakterna till den borstlösa motorn. Det låter knäppt, men trefasmotorer funkar så.

Om trottelspaken fungerar åt fel håll - du har fullgas mot dig och avstängd framåt så får du reversera kanal tre i sändaren. Alla moderna anläggningar har denna möjlighet och även äldre brukar ha det. En del fartreglage startar inte motorn förrän kanal 3 är korrekt vänd.

Gångjärn
Du behöver inte använda RC-gångjärn som är mycket besvärliga att skära in i balsan och lätt limmas igen så de går trögt. Vik rodret 90 grader uppåt och fäst tejp mellan roder och bärplan. Vik sedan 90 grader neråt och sätt tape där också. Se bild.
Ett annat sätt är att sy gångjärn som linkontrollflygarna gör. Se bild. Det är mera hållbart än tejp, men lite struligare att få till.

Deans kontakten
Det har tack och lov utvecklats en viss standard när det gäller kontakten mellan batteri och mottagare. Det är den s k Deans kontakten. Den är rejäl, tål mycket stora strömmar, men är tyvärr väldig trög tills den blir sliten. Mellan motor och fartreglage finns vanliga 3,5 mm stickkontakter. Där finns det tyvärr lite olika typer - ganska stora GWS motorerna har andra mått och då bör man helst löda om till fartreglagets standard, annars blir det glapp.

Flygning
Det här är nog ett av de plan som det faktiskt går att lära sig flyga alldeles själv med. Det kan du nog egentligen se på planets form. Den rätt stora vingen med sin utpräglade U-form gör att planet är självstabilt och faktiskt kan flyga helt själv om man bara har trimmat det rätt.
Har du en kortklippt gräsplan så kan du starta från marken. Var beredd på att planet svänger åt något håll direkt efter start för det är säkert inte rätt trimmat från början. I värsta fall - landa direkt, justera med trimmen på sändaren och starta på nytt.
Har du ett fält med högt gräs går det utmärkt att kasta planet. Låt gärna en kamrat kasta, för då är du direkt beredd med fingrarna på styrspaken.
Höjdrodret kan ju också vara feltrimmat och antingen stiger i så fall planet som en raket eller tippar framåt. Samma sak gäller - landa direkt, justera på sändartrimmen och försök igen.
Flyg INTE på full gas, starta inte heller första gången på full gas. Om du skaffat en utrustning med 150w motor, 3-cells LiPo ack och 8x6 propeller så får du rejäl skjuts på planet! Det har du inte så stor nytta av nu, men passar bra när du skaffat dig modell nr 2 som säkert blir mer avancerad. Halv gas är förmodligen lagom flygfart för dig.

Köpa
Bygger du efter ritning eller Modellproduktions byggsats får du ju köpa tillbehören själv. RC-anläggningen ska ha minst 4 kanaler, men köp gärna sexkanalare direkt för det kan du behöva för din nästa modell. Alla fabrikat som säljs i seriösa hobbyaffärer i Sverige är bra, t ex Futaba, JR, Graupner, Multiplex m fl. Du kommer att få välja mellan 35 MHz anläggning eller 2,4 GHz. Den senare är den modernaste utvecklingen och där kan man aldrig störa ner någon annan som flyger. Nackdelen är att en extra mottagare kostar än så länge ganska mycket. Men 35 MHz apparaterna är också utmärkta och med dagens stora urval av kanaler från kanalnummer 60 till 87 på 35 MHz-bandet är det mycket liten risk att du ska hamna på samma kanal som en hobbykamrat.
Modellproduktion har en komplett utrustning av drivsystemet för ca 1200 kr, men en hobbyhandlare kan sätta samman likvärdig utrustning.
Du behöver
· En borstlös elmotor på ca 150 watt. Motorn ska ha s k "propsaver" som gör att propellern lossnar vid hårda landningar. Annars måste du köpa propsavern separat.
· En trecells LiPo ack på ca 1300 mA.
· En laddare till denna ack.
· Ett fartreglage som tål trecellsdrift och har en strömkapacitet på ca 30A.
· Ett par 8x6 elflygpropellrar. Det går inte med färbränningsmotorpropellrar!

Information om ritning
Du kan få en ritning med bygganvisningar hem till dig i brevlådan om du kontaktar MBS RC Models i Herrljunga.
Länk till MBS finns på startsidan.